whadup

Ni vet när man känner att det är nu jag äntligen har det. 

Jag har allt jag behöver, jag vaknar glad varje dag. Jag vaknar inte pigg varje dag dock. Senast jag gjorde det var nog på kibbutzen. Och då gick jag upp 03.45 sex dagar i veckan i tre månader. 

Men jag vaknar alltså inte med ångesten och viljan att trycka en kudde mot ansiktet och försvinna längre. 

Jag bor precis där jag vill bo, med personen som står mig närmast och som jag kan lita på som mest. Jag knegar lagom mycket och pluggar lagom mycket. Jag ser fram emot grejer, men jag längtar inte bort eller framåt som jag gjorde mer förut. Det är första gången på länge jag verkligen trivs här och nu, hur lökigt det än låter. Och på något vänster fick jag för mig att skriva ner det och lägga upp det i den här dammiga gamla blöggen. 

Jag ville väl mest säga att jag mår så bra jag bara kan må. Det var länge sen sist.

goda vänners sällskap. 

Zup?

Zup?

GIRLS

image

(Source: girlshbo)

1 / 74